Den hade med sig tre spolar, varav det var tjockspunnet ullgarn på två spolar. Den som satt i spinnposition fyllde jag genast på med mer eftersom det även kom ett stort sjok kardad finull. När den spolen blev full så tvinnade jag ihop tills den tredje spolen var full och det är i det läget som den är avbildad.
Nu förstår jag vad mina kompisar spinntanterna menar med soffspinning. Det var en väldigt bekväm ställning.
(Efter jag tog bilden mätte jag upp sisådär 50 varv garn på knäpphärveln, tvåtrådigt lovikkarep är väl den närmaste beskrivningen. Jag funderar på om jag ska låta resten vara entrådigt eller hur jag ska göra.)
Det känns som att det skulle vara spännande med vantar i det här eller i entrådigt, eller dubbelt entrådigt.
6 kommentarer:
Grattis till en ny och spännande vän. Den sorten är en trogen och arbetsvillig vapendragare har jag förstått.
S10 - en trotjänare :) En sån spann jag på i många år. Grattis till en mycket bra spinnrock!
Grattis, en riktig racerbil när man spinner :)
Den ser väldans modern ut! Jag förstår om du är glad.
Vilken futuristisk sak – så där såg INTE farmors spinnrock ut, den saken är klar. Impad av dina kunskaper och nyfiken på resultatet är jag!
Tack alla för gratulationerna.
Nä, den är väldigt olik mina gamla rockar.
På Ravelry har jag lärt mig att det finns luftmotstånd(!) att ta med i beräkningarna även vad gäller spinnande. Så på det viset måste väl den här räknas som en sån där velodromcykel. (Sa jag att han var från Holland?)
Sen att han har spinnhjulet under själva spinngrejen istället för bredvid är ju också olikt. Men det finns även gamla rockar som har den konstruktionen. Någon sa att dessa fanns på skepp där man ju har ont om utrymme.
"Han" ... det är tydligen en pojkrock den här med.
Skicka en kommentar