Har vi gjort det förut?

Alltså det här med att börja sticka och så tar garnet slut före arbetet.
Jepp. Det har vi. Nu är det tydligen dags igen.

Här syns hur lite garn som finns kvar när det finns en massa ostickad tröja kvar. Jag tror inte ens det skulle räcka till att maska av ärmarna.

Så vad gör man då?
Söker mer sammalikadangarn.
Hur går det?
Uselt.

Att fylla på med garn av en helt annan färg kändes inte alls bra där i affären så jag kom ut med TVÅ härvor mörkgredelint istället. (Jo för lite får man ju ha lärt sig, därför två härvor.)

 
Men det blir ju inte alls sammalikadant hur jag än önskar. Så jag får göra nåt konstifikt så det nästan ser tänkt ut. Därav provlappen.

Hur ofta ...

... skriver den där bloggerskan egentligen?

"Sällan" är väl en snabb sammanfattning.

Hur mycket stickar hon då?
Tja ... vet ni hur många maskor som man behöver göra för att få ihop en hel sommartopp på stickor nr 2? Men nu är jag i alla fall 9 cm nedanom ärmhålet. När jag hade kommit 3 cm på den sträckan så insåg jag att vidden var väl vid. Funderade på att göra intagningar lite snitsigt, men insåg att nä: Repa upp istället. Och oj vad jag är nöjd över det.

Jag har nu börjat på sista nystanet. Har jag tur räcker det i elva dagar ...
Jo, för jag kommer nu inte hem till Cecilia-garnet förrän då och någon annan stickning har jag inte heller söderut.
Men det finns ju mörkblå ull att sno ihop så det ska nog gå bra ... hoppas jag ...

Idag hade jag 1½ timme tills tåget skulle gå där jag bara var Färdig.
Då satte jag mig vid spinnrocken och spann lite växtfärgat garn. Det var på tiden. Det blir ju "aldrig" klart det där garnet med min så kallade hastighet.

385 kr timmen

Surfade mig lite hit och dit till frukost och fann att timpeng är 385 kr.
Jag får säga som i sketchen: det hade jag ingen aaaning om.

Vilken himla tur att jag inte behöver betala mig själv!

yes yes yes!

Häromdagen stod jag (återigen) framför spegeln på skolan för att se hur det blev med ärmhålsrundningen.
En vänlig man upplyste om att "hm, den ska nog vara liite längre ..."

Och det har han ju väldigt rätt i.

Men igår kväll!
Då!

Då gjordes äntligen underkanten av ärmhålet, och bak- och framstycke förenades utan att blanda in ärmarna.
Så nu är det "bara" att stå på och göra det hela längre. Jag hoppas att det är en transportsträcka som inte behöver blanda in några missöden eller komplicerade ökningar/minskningar.

Det känns som att ärmarna nog är lite vida, men då får de vara det! Jag har inte någon önskan om att repa upp och ändra! Bara garnet räcker så.

Däremot så började det gnaga i mig om den laxrosa.
Inte kan jag väl på fullt allvar mena att jag ska sticka en slätstickad topp nerifrån och upp? Nåt "krångel" måste jag väl hitta på med den?

Om jag kunde hålla mig?

Nä ...

Häromdagen kom några kompisar glada tillbaka efter lunchen med välfyllda påsar. Garnaffären närmast ska lägga ner och har utförsäljning.

 

Nu håller jag iofs redan på med en sommartopp (och det lär jag göra ett braaa tag till ...) men antagligen kan det finnas plats för en till stickad.

Och när det nu finns ett garn som heter så passande så får man väl passa på när det är rea, eller?

Så resonerade jag.

Jag hoppas att färgåtergivningen blev den rätta nu. Det var knepigt att få till så jag lade ett vitt kuvert inunder så det finns nån chans att få ett hum om färgen. Jag antar att det finns bildprogram som får allt rätt bara det finns nåt vitt att "nolla" mot. Men jag har inget alls.

Typ laxrosa är facit.

 

Men den här toppen lär bli en nerifrån-stickning ...

 

Nu är kronprinsen född.

Hur fort kan tid gå?

Valborg

Bilden togs valborgsmässoafton förra året.
I år tog vi ingen bild, men vi mindes att 30 april 2001 kom vi hem med en liten valp i knät. Utanför fönster på tåg och buss sågs eldar och mörk rutten is på sjöarna, åtminstone när man kom till våra breddgrader. Hunden kom från breddgrader där vårblommor bredde ut sig i mattor i stadens grönskande parker.

I påskas satt vi på isen och njöt i solen.

Somliga stickade.

Andra spanade efter husse som var ute och borrade och fiskade.

3 maj i år blev vi utan hund.

Så nu får vi själva skölja av tallrikarna innan de sätts in i diskmaskinen, osten provsmakas inte varje morgon, stekpannor behöver inte ner en vända på golvet innan de diskas, gröna frusna ärtor ramlar inte längre ner på golvet när påsen tas ur frysen, varor vi handlat får vi ingen hjälp att bära "Upp i köket!", ett lurvigt huvud propsar inte på att bli klappat när man bara sitter där med sin löjliga stickning, en mjuk rosa tunga talar inte om att det är morgon, någon blir inte lycklig när han får "följa med", ...

Det ekar tomt av att husse bara har två fötter.

(Och det var väldigt vad lite hundbilder det finns i den här datorn. Det är mest stickningar, garn och ull ...)