Kvällspromenaden berättade att nu räcker det inte med de tunna vantarna längre. Det behövs tjockare doningar. I garnskåpet hittade jag mina vantar stickade i dubbelt alpackagarn. Men ack och ve. De behövde påfyllning i maskorna. (Kanske därför som de inte låg i vantlådan.)
18 minuter senare:
Kom an Bore!
måndag, november 18, 2019
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Åh, den som ändå hade hemstickade vantar... min mormor stickade underbara till mig, som jag på bort på en buss... dumt, dumt dumt.
Du har verkligen en talang för att lappa och laga på ett föredömligt snyggt sätt!
Hej Astrid och välkommen hit!
Det finns ett bra sätt att få hemstickade vantar: sticka en maska och en till och en till och en till o...
Heja dig!
Tack Heidi.
Skicka en kommentar