Kronprinsparet färdigt

Och visst hade jag tur med det beigea garnet? Kolla decimetern som blev över när sista tummen var klar!
Långa vantsvansar är ett attribut som ska vara kvar enligt maken.

(Jo, de gamla vantarna höll faktiskt ända tills nu. Även om de kanske inte använts dagligdags hela vintrarna. Minns det som att det var lovikkagarn.)


Så nu kan jag återgå till att rätta till årets första tröja, den som inte ens hann in på "håller på med"-listan. Det visade sig att jag nog var släkt med Karl Alfred, för mina svällande underarmar (jaså??) hade svårt att få plats i tröjärmarna. Nu är ena ärmen korrigerad och den andra väntar otåligt.
(För att inte tala om vad det jag borde göra - icke-stickrelaterat - väntar...