Längre hann vi inte i november.
Men här finns iaf bildbevis på att hon satt vid rocken och trampade. Och trampade. Och trampade.
Det är svårt det där, att hitta rytmen så att hjulet fortsätter rotera och inte rocken flyr iväg bort. Ungefär som att lära sig rida lätt och att cykla, eller som att rocka rockring.
Nu ska jag städa så jag hittar min satellitslända. För jag tror det blir lite sländspinnande innan vi trampar igång maskinen ...
tisdag, november 30, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det där gillar jag! Jag hade kunnat komma på samma idé vid unga år.
Fast... nu har jag ju åtagit mig andra projekt som jag inte hade kunnat drömma om när jag var ung. Mentala bungy jumps...
Hejsan Cecilia !
Jag hittade hit från en smart kommentar, som jag blev imponerad av, på min blogg. Jag tackar för den geometriska lösningen !
MVH / Wassen
Skicka en kommentar