Det där med provlapp är ju bra. Man kan komma på att man ska ha helt andra stickor än vad man trodde t ex.
Men hur den beskrivning man ungefär följer blir på riktigt när jag gör den, det kan inte en provlapp förklara. Det behövs fullskaleförsök för det.
Nu har jag försökt. Det blev fel på nåt sätt. Alldeles för mycket tyg i framstycket.
Jag tog hjälp av en tjej i kursen över mig som jag vet kan stickning för att försöka få nån ordning på vad som inte stämmer.
Resultatet blev ungefär: "där från varv 3 började det gå galet". Jag har gjort betyyydligt fler varv än fyra ...
Nå. En klok kvinna, vilket jag ibland räknar mig som, repar inte upp. Än.
En klok kvinna tar fram nästa nystan av samma sort och börjar om. Med det nu ratade som jämförelsematerial ...
Wish me luck!
tisdag, februari 26, 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
somliga projekt är väldigt lärorika...:) det är så jag brukar tänka när jag är där du är nu:)
Lycka till! du kommer säkert att få ordning på det!
Heja heja! Du fixar det nog!
Jo det är ju för att lära mig den här sorten som jag gör den.
Det blir ju lite "tråkigt" i längden att göra samma-likadan-modeller hela tiden.
Nytänkande inspirerar.
Och transpirerar ... ;-)
Kan inte annat än önska dig all garntur som finns. Jag hade nog givit upp!
Tack.
Nu har jag börjat på 2.0, men under otänkande omständigheter så jag vet inte riktigt vad jag åstadkommit.
Jag är usel på provlappar! Vilket resulterat i många koftor som inte passar just mig...
Jag är väl inte världsbäst på provlappar heller. Jag använder dem nog mer till att finna rätt konsistens på tyget så att säga.
Och så därefter till att mäta så att det kan bli lagom.
Men jag tycker nog att jag mest stickar raggsockor och då har jag ju samma samma jämt så det är inte mycket att bråka om.
Men ångest!
När sånt där händer mig (vilket det gör rätt ofta) hör jag alltid mormor som brukade säga "Du har kvar det längre än det tar tid att göra om". Jo jo, men inte blir det roligare att repa upp för det inte.
Klok mormor.
Min man brukar ibland påstå att jag repar upp mer än jag stickar.
Det konstiga är att det brukar finnas rätt många maskor kvar när jag är klar så jag tror inte han har så rätt som jag ibland tror att han har.
Skicka en kommentar