torsdag, juli 09, 2020

"They gonna put me in a movie"

Kalixrocken nynnar på Ringo Starrs ovanliga sånginsats i beatleskarriären och ber om lite smink. 
Nä, vi dammar bara av dig lite. Det räcker.


Och så måste du ju ha nåt att jobba med också, sade jag, och kardade lite gotlandsull. Den vackra ryaullen var lite klistrig idag så det var lättare att jobba med gotlandsullen.


Sen gick vi ut. Och jag fick också vara med:


(Här fanns en liten stund en bild från filmen. Men bilden försvann.)
Själva filmen, som ligger ute på nätet, skulle jag vilja lägga in här, men jag lyckas inte. Tips mottages. (Den finns inte på youtube.)

lördag, juli 04, 2020

Nu äntligen!

Under alldeles för många år har vår tekanna haft ett handtag som gått mer och mer sönder.


Men det senaste året så har jag verkligen låtit bli att laga det, 
även om jag hade klart för mig hur jag skulle göra. 
(Kanske inte i detalj, men teknik och material i alla fall.) 
Det skulle nämligen säkert bli sybingo den här sommaren också, och då är det ju dumt att inte ha det här projektet att stoppa in i några rutor. (Maken undrar om man verkligen kan vara så "snål". Och det kan man.)
Nu är det kanske inte någon större katastrof eftersom det inte dricks så mycket te i familjen. 
Men nu har Dagen kommit då Tekannan ska Lagas!


Klart jag skulle använda det här garnet. Det har en "rustik känsla" och så är det ganska tjockt.


Och klart att jag skulle göra det med makramé.  Om jag minns rätt så var det i fjärde klass som vi fick prova på det, och jag är inte ens riktigt säker på att jag gjorde något. Så ja, jag tycker det kan räknas som en ny teknik för mig.


Jag visste att det går åt ohemult  mycket snöre i makramé och tänkte knyppling, dvs, jag jobbade med nystanen som knyppelpinnar. Allt för att slippa skarva längs vägen. Youtube bistod mig med instruktioner, men det var lite knepigt, för där gjorde man en rörelse med snöret och så "swop" kunde man sedan göra nästa del.  Där gjordes knoparna runt två mittensnören, den s k "kalven", men jag skulle ju runt handtaget på tekannan. Innan jag hade hunnit dra till första knopen så hade jag glömt vilken av sidornas snöre som gjorde vilken rörelse.


Men en annan film visade på ett annat sätt och jag såg mönstret: Den sidan som hade en bula över snöret var den som man skulle lägga över nästa gång.
När jag kommit upp på nästan halva handtaget insåg jag att jag borde ha börjat längre ner, typ där "pinnarna" började.  Så jag repade upp.
"Om något är värt att göras så är det värt att göras ordentligt", sa pappa.


Och hepp! Det blev klart och det blev bra. Men jag  blev lite fundersam: hur avslutar man det här projektet? Som man ser på de första bilderna så är det rätt mycket kraft som ska tämjas när ståltråd och "pinnar" ska dras tillsammans. Jag hoppas att det räcker med en stadig råbandsknop och att ändarna syddes in under makraméet.
Starten var ungefär likadan: jag gjorde en enkel knop med en lång "bakände" som fick följa med längs "pinnarna" och bli fastlåsta.


De bruna ringarna har tagit sin färg från tekannans terrakotta.


torsdag, juli 02, 2020

Yes! Bilder!



Jo, så här var det. Jag köpte en klänning för några år sedan som jag nog egentligen tyckte var liiite för kort. Men jag tänkte att jag kan prova att vänja mig. Men det fungerade inte riktigt. 
Då var det så bra att längst ner på klänningen fanns en kant av dubbelt tyg. Alltså, den var förlängd med ett dubbelt tyg.

Om det där dubbla tyget kunde vara enkelt istället så blev det nog bra, tänkte jag. 
Men såg att det var en blekt rand i tygvikningen. Så jag sprättade bort hela kanten. (Vilket var nödvändigt i vilket fall, eftersom tyget var ditsytt med en söm.) Och så sprättade jag även isär sömmarna som var vid klänningens sidsömmar och vände de sömmarna så att den blekta randen hamnade på avigsidan.

Förutom fållen så blev det också en massa sömsmån som jag blev tvungen att göra något åt, för det var väldigt vad det ville fransa sig.
Så jag fällde sömsmånerna för hand. (Utan att klippa bort hälften på den ena. Hade jag tänkt kunde jag ju ha sytt ihop med olika mycket sömsmån på de båda bitarna jag sydde ihop.) 

Det blev inte Bernadette Banner-standard på handsömnaden. Men det blev bra ändå.

Så nu har jag några rutor på bingon: 
Blå ringar för klänningen, grå ring för planeringen jag gjorde förra veckan.


 (Om nu någon har samma problem som jag hade, att det inte går att lägga in bilder: Så var det när jag använde explorer. Det här inlägget har jag skrivit i google chrome. Kanske att det fungerar med Firefox också. Lycka till!)