Väldans obloggande

Av obloggbara anledningar har det inte blivit så mycket bloggande på sistone. Irlet har kört hårt med mig. Men lite stickning har jag hunnit snika in här och var.
Jag insåg att min låda med raggi-rester höll på att svämma över och att sannolikheten att alla rester kommer att gå ett sådant öde till mötes som det här garnet gjorde är ganska liten. Så då kom jag på att jag kunde "välgörenhetssticka" småplagg. Det finns alltså inga specifika barn som ska få de här vantarna (som är så där riktigt grodgröna, vilket är svårt att fånga på bild) eller de här sockorna.

De rödspräckliga sockorna (som alltså stickas en och en) är av modellen "finska tågsockor" men stickade i alldeles för tjockt garn jämfört med beskrivningen. Här använder jag 4mm-stickor istället för 2½-or. Så det mesta vad gäller antal maskor och antal varv är modifierat. Jag träffade en baby mitt i processen och skaftet verkade räcka långt upp på benen, men vara lagom i vidd. Nåja. Antingen så blir de användbara, eller så blir de inte det.

När jag kom så här långt på hälen så for jag ut och reste i en mörk bil. Då behövdes en mer automatisk stickning och så började jag på de med blåspräckligt skaft. Där blir det istället en "tumhäl". Storleken är höftad med hjälp av en småbarnsmammas ögonmått.

 

Så nu har jag snart två halva sockpar som ska kompletteras.

 

Jag har fått löfte om 1 kg maskinkardad gotlandsull snart. Jag anar att det betyder att jag borde öva mig på gotlandsullspinning så det inte blir snöre av alltihop. Jag fick en bild av en 1r1a-stickad fluffig halsduk i huvudet och riktigt sånt garn brukar det inte komma ur mina rockar. Men vänster tumme surar idag. Antagligen betyder det varken datorknattrande eller stickande. Kanske inte heller spinnande. Håhåjaja, vad gör man då?

 

Det kompletterande garnet till födelsedagsgarnsmössan är färdigt. Det borde räcka, tycker jag.

Den blå mössan har gått och gömt sig nånstans och vill inte vara med på bild. Den ofästade tråden är fortfarande ofäst.

Årsberättelse 2013

1. Roligaste stickprojekt.
Anledningen till presentvantarna var rolig. Och att det går att variera temat så många gånger. Och att tankar om vantarna gick hem hos mottagaren.


2. Tråkigaste stickprojekt.
När det lila lingarnet tog slut och jag hamnade i att fortsätta med ljusare garn ... tävlar med hitchhikerscarfen som jag gjorde i alldeles för stickigt garn för att kunna användas ... och med den röda sarisilkesjalen som ni ännu inte fått se här. Den var ljuvlig på flera sätt, men den bidde ju alldeles alldeles för liten!


3. Största garnhändelse.
Att mitt växtfärgade tvåtrådiga garn äntligen blivit klart. Eller att jag gjort bouclégarn. Eller att jag fick en hel hoper av mina vänner och släktingar att spinna i somras. Eller det där sarisilkegarnet som låg och ropade på mig och var så mjukt så mjukt så mjukt ...


4. Årets bästa läsupplevelse.
Jag är inte så bra på att läsa stickrelaterad litteratur. Min värld svämmar över av Annan Viktig Litteratur som "borde" läsas och relateras till och dras slutsatser från i sådan utsträckning att "läsning" för länge sedan tappat nöjesegenskapen. Men när jag skriver det här minns jag svagt att jag låg på sängen och läste något intressant garnrelaterat för kanske ett år sen, eller i somras, inte vet jag. Och det gillade jag. Vad det nu kan ha varit ...


5. Årets tema med variationer.
Det är väl som vanligt sockar. Fyra par varav tre par i samma garnsort (raggi), tre olika sorters hälar.
Det kan också vara sommartoppar. Jag har stickat mycket på dem, men de är ännu inte alldeles klara, även om en av dem har varit klar.
Man kan också säga att "föreläsningsstickandet" har innehållit olika variationer: två par raggsockor, en slipover (ännu ej klar), en sjal (hitchhikern), grytlappar.


6. Det klurigaste.
Det måste ha varit Fletninger av Marianne Isager, som går under beteckningen laxrosa sommartopp i spalten här bredvid. Det var ett himla jockel att alltid komma ihåg att öka och minska som man skulle. Rätt vad det var så var det olika många maskor på delarna IGEN!
Men att sticka uppifrån och ned med "axelsöm" är ju inte helt lätt-tänkt heller, men genialt kontruerat.
(lila sommartoppen)


7. Årets "Äntligen!"
Det finns två nominerade: liturgiska halvvantarna som legat med ofästa trådar i flera år. Det tvåtrådiga växtfärgade garnet som jag gjort. Jag började med färgningen, lite planlöst men nyfiket i september 2011, och i juli i år blev det klart. Det tog alltså inte riktigt två år ...


8. Årets "Det SKA gå!"
Kan det ha varit när grytlappsgarnet nästan inte räckte, fast precis?


9. Årets snopnaste.
När det mörklila lingarnet tog slut och det bara fanns gredelint på affären.


10. Årets träff
Ha! Skitenkelt! Spinnträffen i Brån hos Limmo design! Gott om spinntanter i olika åldrar, modeller, storlekar och skicklighet. Ja, det gällde redskapen också.
Men om alla internetrelaterade träffar är inberäknade så tar Lottens båsträff upp konkurrensen.

Av diverse logistikskäl, inte bara mina egna, så blev det varken någon wwkip-dag eller wwsip-dag för mig i år.


11. 2014 års planerade stickprojekt
Jag har en i-cord-avmaskning att göra på den lila sommartoppen.
Jag ska göra ärmar till den laxrosa sommartoppen.
En halv present måste se dagens ljus.
I vår lär ett barn se dagens ljus (nej, inte släkt med mig) och då blir det väl till att knåpa lite.

I övrigt tar jag dagen som den kommer.
Det finns tvåtrådigt växtfärgat garn och en himla massa köpegarn så i den mån det kan anses planerat så är det väl lämpligt att jag använder det garn som jag har.
...
Fast då var det det där med att göra garn ... Såna drömmar finns också. Både de röda fina lockarna jag fick i julklapp 2012 och den fina silkesflätan som kom i slutet av sommaren, och den fantiserade fibern som jag fantiserar om att kamma och spinna och tvinna(?) och väva.



12. Angående planerade projekt inför 2013: revision
Det fastelila garnet är alldeles strax sommartopp.
Det gula garnet är fortfarande inte någon sjal.
Det tunna garnet är det som fortfarande finns i mina fantasier.

Kvar från 2012 års planering är:
Tja, det finns ju nu en del egenspunnet garn och lär väl alltid finnas ostickat sådant. Men jag har ju stickat en halv mössa och ett par tretrådiga sockor. Även om de garnerna inte till fullo är producerade av mig.
Fårbaskern beslöts inte bli av.


13. Sandi på Knitting Daily ville att vi skulle vara Fearless Knitters år 2008. Har jag varit det 2013?
Ja att kasta sig över sommartopparnas egensinniga konstruktioner kan väl kallas för fearless?


14. Årets tacksammaste
Kan det ha varit Lotten som fick supervarma sockor?

höstgarn

I den mån jag varit hemma och spunnit i höst så har det resulterat i det här garnet (och dess syskon som jag just tvinnade). Det är inte köpejämnt men det är en skön kvalitet att hålla i och lite glans är det också i det. Det finns enstaka grå fibrer i, men inte så det stör. 75 gram och 237 meter.

När det nytvinnade fått vila på rocken och sen på härveln så tror jag att jag ska försöka med det där med att färga med svarta bönor. Det lär bli blått, men det lär också vara o-ljusbeständigt. Vi får väl se vad det innebär.

Stickningen går lite framåt, tackar som frågar.
Den blå mössan är färdig sånär som på fästandet av uppläggningstråden. Detta för att jag funderar på om jag bara ska fästa den eller om jag ska använda den för att tvinga vikta kanten att uppföra sig som jag vill.
Födelsedagsgarnsmössan har ännu inte fått något nytt garn.

För några år sen (jo ...) så stickade jag par nr 2 av liturgiska halvvantar. Det har inte varit någon större akut brådska att få dem klara. Men nu har jag äntligen fäst alla miljoner (nåja) trådar på dem så nu är de klara.

Den lila sommartoppen har nu kommit fram till i-cord-avmaskningen vid linningen. Men vädret påstår inte att det är bråttom så jag låter den ligga.

Presenten hann bli sisådär 20% klar när jag insåg att nr 3 är för mycket på stickorna. *frogga frogga frogga* och så på't igen med stickor 2½. Snart är jag tillbaka till de 20 procenten. Jag har också modifierat genom att hålla det vinröda garnet dubbelt. Det blir bättre.
Det är mest bråttom med den här stickningen.

Så slipoverstickningen är inte rörd på flera veckor.

Sockorna som presentades iväg har förresten kommit fram för några veckor sen. Så här ser de ut:

 

 



På mössfronten ...

Nä, det blev fortsättning på den blå mössan ... som blev större än nystanet ... så det blev till att gå och köpa mer ...
Jag är inte helt nöjd hur den tolkar min uppfordran att gå från 2 räta, 2 aviga-resår till hålvarv helt i rätstickning och sen åter övergång till 2r, 2a. Den viker sig inte alls snyggt i hålvarvet.
Men nu får det vara så för själva stickandet sker på de sista varven.
Den ser inte klok ut när den hänger från stickorna, men skärper till sig när jag sätter den runt huvudet.

Fortsättningsgarnet på födelsedagsgarnsmössan existerar inte än.

Imorgon åker jag på JULLOV och då får vi se om det blir nån ordning på det torpet, garntillverkartorpet alltså. Det finns så många torp att få ordning på så det blir en hel stugby ...
städahuset, fira jul, läsa läxor, mm. Och så det där vilotorpet då ...

Julkalender!

Nu är det julkalenderdags igen och naturligtvis är Lotten på.
Gå dit och gissa och vinn en tröja.

mössa ...

Först gjorde jag den alldeles för vid.

Sen gjorde jag den så trång att det blev lite våld, men det får duga. Fast då var det där med att den blev rätt tunn. Antagligen skulle man ha haft dubbelt garn. För att råda bot på detta började jag sticka i diverse 3D-mönster: rätstickning, mosstickning ...
Men den kändes ändå för tunn. Och liite för liten som sagt ...

Sen när jag kom hem och röjde undan lite för att gästen skulle hitta sängen fann jag födelsedagsgarnet. Det där som är omväxlande fluff och snöre.
Så nu blir det istället en födelsedagsgarnsmössa. De värsta snörgarnspartierna tvinnar jag upp lite och hoppas att allt inte blir vridet och konstigt utan bara något mer lite fluffigt, iaf osnörigt.

Dessvärre räcker inte garnet. Så jag behöver göra mer typ likadant. Men nu tror jag att den blir både i rätt storlek och i rätt tjocklek. Stickor nr 5 används.

Den blå möss-stickningen är nu lämnad åt sitt öde. Huruvida det blir en blå mössa också nån gång vet jag inte. Men just nu blir det ingen.

hyfsa bloggen

Det är mycket nu ...
Inte mycket bloggande, men irlande.
Mycket hattande hit och dit och saker som ska kommas ihåg och produceras (på annat sätt än med stickor och garn) och lektioner att närvara på.
Som tur är lämpar sig åtminstone föreläsningar, fikaraster och resor till sticktid. Fast vad som helst kan ju inte stickas då utan det måste vara nåt "något mer produktivt än att rulla tummarna". Kort sagt något enkelt som man inte behöver koncentrera sig på utan bara göra. (Resestickning består av logistikskäl av skolstickning.)

Jag såg att punktlistorna i högerspalten behövde ansas. Så nu gör jag det.
Det fattas två saker att föra in i färdigspalten. Dels ett par sockor gjorda till present. De är fotograferade men inte skickade.
Dels en ännu oblockad sarisilkesjal. Hur svårt kan det vara att blöta ner ett bylte och spänna ut det på en ledig säng när man kommer hem? Hur svårt är det att fotografera det sen? Hur svårt som helst verkar det som för det har legat ogjort jättelänge. Och fotografera vet väl de flesta stickbloggare är mer eller mindre omöjligt i november.

Men sockorna jag rapporterade om i förra inlägget finns med nu i alla fall.

"På stickorna"-listan har också setts över.
Den mest aktiva stickningen är slipoverstickningen. Den är nämligen tämligen "rakt fram" så den är skolstickning. Bakstycket är färdigt och nu gäller det bara att avgöra var ärmhålen ska komma på framstycket. Jag har blivit lite övermodig vad gäller hur mycket garn som finns kvar på nystanet och fantiserar om ärmar. Men vi får se. Först ett framstycke. Sen sidsömmar. Sen halsringningens kant. Sen ärmhålens kanter. Och så får vi se hur långa de kanterna blir ...

Hemma är den lila sommartoppen soffstickning. Ännu är inte första nya härvan uppstickad och jag anar att det är i de räjongerna som man kan börja tänka på nederkant, när det är slut alltså. Men det går lite framåt de gånger jag kommer hem och hinner sitta där. (Och färgen är alldeles perfekt! tackar som frågar.)
(Fast nu tre helger har det varit diverse kostymeringar till dottern som varit prioriterade. De två senaste helgerna en tingeling-utstyrsel i ett häftigt grönt tyg med påklistrade paljetter. Dessvärre har symaskinen åsikter om sånt tyg så alla sömmar har vi fått sy för hand! Kvart i tre i natt var vi klara!)

Den laxrosa ska få ärmar och det går väldigt långsamt med dem. Det är liksom inte riktigt säsong för linnen med tunna ärmar på de här breddgraderna och några andra breddgrader är inte inplanerade för besök. Jag anar att det blir mer sprutt på den stickningen efter nyår.

Något som det definitivt är säsong för är hemlisar och mössa. Jag lyckades ju tappa bort min gula vasaloppsstickningsmössa förra vintern och använder nu en köpemössa som dessutom är grå och tråkig. Så eftersom skolstickningen ser ut att behöva en efterträdare någorlunda snart, sockförrådet inte har några brister och hemlisstickningen är komplicerad lade jag nu ikväll upp för en 2r-2a-mössa av enklaste snitt av resterna av sonens julklappsstickning förra året. Huruvida han begär att få komplettera ensemblen med den eller jag får ha den ifred får vi se. Han är inte så mössig av sig så jag hoppas för egen del.
Äntligen prövade jag uppläggningen som jag skrev om redan 2010.

Något om hemlisen? Nä. Den är ju en hemlis jue! Jag bara skriver upp den för att komma ihåg att tänka på den själv.

Och spinnrockar och sländor står stilla. Färgardrömmar (t ex en massa torkad svamp som definitivt är torr vid det här laget!) är också på paus.

(Och när jag ska sätta etiketter på det här inlägget så inser jag att Blog Action Day gick mig helt förbi i år. Så mycket annat har jag alltså att tänka på ...)