Avmaskat

Jag tänkte att det skulle vara snyggt att inte ha vita maskor på avmaskningen, men ha den översta vita randen så långt ner som möjligt.

Sista maskan, som krokar i första avmaskningsmaskan blev lite vit på den ena. Duger.

En bild att ha som referens nästa gång jag stickar till maken: 22 cm från uppläggning till där hälen börjar.

Och så lika så lika i randningen … Inte så svårt att få till med så kort rapport. Jag tror det skilde ungefär en halvmeter på uppläggningstråden.

Köpt på LYS:en i skogen.

Klar! eller ...

Vad göra?
Beställa en skjorta från någon som kan det här ...

Och sen när jag sörjt ett tag så kanske jag kan byta krage på den här.
Förutom kragproblemet så påstår min rock att jag är 5 kg större när jag har på mig den här skjortan än när jag har den förra. På bara några minuter jojo-far min vikt. Eller nåt ...

Så ja. Jag kan sy en skjorta. Men jag har inte helt förstått mig på hur man väljer mönster. Vad ska man tänka på?
T ex krage. Ska jag ha en 'skön krage på en vanlig skjorta', eller ska jag ha en som måste ha vissa mått? Och hur får jag till det då? Sen när jag fått min nya från skräddaren kan jag kanske slakta den isärfallande (ni har sluppit de senaste sprickorna …) och rita av de delarna på typ det här skjortmönstret.
Då ska jag också göra lagom långa ärmar på mönstret.
Och så ska jag använda den här skjortan där jag kan, och se om det finns fler punkter som ska ändras.

Antagligen behöver inte en ny skjorta ta så här lång tid att göra. Eller så gör den det ...
Jag tror i alla fall att jag ska börja föra bok över hur många timmar jag har de nya skjortorna.
Det där med "hållbar konsumtion" måste kollas upp.

mer glitter till stickerskan (uppd)

Jag är ju inte en person med mycket glitter i min garderob. Men det är jag tvungen att råda bot på. 5 april så smäller det.

På min LYS i stan hittade jag det glittrigaste garn man kan tänka sig. Enligt banderollen går det åt 7 nystan för en långärmad tröja i storlek 42.

Det blå rufsiga garnet är rester från dotterns julklapp ... (efter ett idogt sökande i bloggen så tror jag mig förstå att det kan vara 2004 eller 2005). Det här lilla nystanet är en representant. Det finns lite till.

Jag använder slanted sleeven-beskrivningen. Det blå är bara med på knäppkanten.

Och där fanns det bara två nystan kvar … Ja, jag är större än storlek 42. Och ja, det är dessutom en spansk 42:a, vilket jag anar kan vara något mindre än en svensk.

Ett nystan på ärmen räcker ner till armbågen. (ej dokumenterat).
Jag räknade efter hur många maskor det innebär (från armhålan till armbågen) och räknade vidare.
För att få till en långärmad bolero som är något längre än på bilden behövs det åtminstone tre nystan till.
Nu gäller det bara att LYS:en har det. Jag kommer inte ihåg hur det såg ut i hennes låda.
Och just nu ska jag inte gå ut och smitta folk med snuva. Antagligen inte alls Corona, men ändå.

Tanken är att det blå garnet ska kanta hela boleron: framkanterna, nederkanten och ärmmuddarna.

Jepp!
Det finns FEM nystan kvar!

reklamation!

För några år sedan beställde maken ett par halvvantar att ha när han fiskar.
Idag fick jag en reklamation. När han använde dem igår så hade de blivit så ihoptovade runt fingrarna att de hade krympt där och stasade.

Men se så sött lockarna har krupit ut ur garnet och fram i handflatan!

På ovansidan är de ganska opåverkade.

Men reklamation. Hm. Hur gör man fiskehalvvantar 2.0?
Jag anar att man nog inte ska göra fingrar, utan bara som avklippta tumvantar.
Eller ska man göra ett garn som man sedan valkar, innan man stickar? Men grymt jobbigt och trassligt anar jag ...

Just nu umgås jag med idén att bara klippa upp fingrarna mitt på på insidan handen. Där är det så tovat att det nog inte repar upp sig … nog ...

Det kan ju vara värt att försöka med i alla fall. För som de är nu så går de inte att använda. Möjligen om  man är tio år. Men vi har inte någon tioåring i närheten att lämpa dem på.

Andra sockor

Nu börjar det finnas många restgarner av alla raggsockor. Så ett projekt med att göra nytt tunnare sockgarn har påbörjats. 24 rullar med entrådigt garn ska förändras till tre trådar som ska tvinnas till ett nytt garn.

Sockorna av det här garnet vann jag inte, vilket jag tyckte var tråkigt för de var riktigt snygga.

Lite förvånande dock att de var gjorda av två olika färgställningar på garn. Nåja. Jag får väl lägga dem varannan i tråden. Eventuellt göra intervallen lite kortare (ta av garnet och byta i förtid).

Men just nu är spinnrocken ockuperad av ryagarnet jag spann på Sockenstugan i somras så det måste jag först göra något åt.
Fast inte nu.

Dags för fastekampanjen

På söndag är det fastlagssöndag och på onsdag askonsdag och fastan är igång på riktigt.
Med fastan kommer Svenska kyrkans fasteinsamling, vilket innebär två lotterier i min närhet. Och till dem har jag nu börjat göra till vana att sticka var sitt par sockor.

Först ut är sockorna som ni sett tåpåsarna på förut. Jo, okej att man ser att det är sockor som utgör ett par. Och Yes! rapporterna går åt samma håll.

Sedan har vi sockorna av garn som jag köpte samtidigt.

Och har ni sett! Järbo har lyckats! Rapporterna var nästan på samma ställe i nystanen och dessutom åt samma håll!

Årets fastekampanj handlar om att stå på modets sida:

"Runt om i världen finns våra modiga partner, kvinnor och män, som i sina olika sammanhang kämpar för att motverka våld och uppnå jämlika, demokratiska och hållbara samhällen trots stora risker. Vi lyfter deras envetna kamp för att bekämpa våld. 

- Att stå på de utsattas sida innebär ofta att man bryter mot traditionella normer och värderingar.
Att bryta mot det som är förväntat kräver mod."

Det kan kanske vara värt att nämna att det som tidigare hette det långa namnet 'Svenska kyrkans internationella arbete' numera kort och gott heter 'Act Svenska kyrkan', där Act står för 'Action by Churches Together'. 

Det fungerar så att kyrkor runt om i världen identifierar saker som de skulle vilja förändra, men inte har ekonomisk (eller kompetens-) kraft att förändra själva. Då ansöker de om hjälp hos andra kyrkor och det är så Act Svenska kyrkan kommer in. 

Det är alltså inte Svenska kyrkan som hittar på ett projekt som man kommer stormande med till dem som man anser behöver det.

Projekt skjorta

Projekt skjorta har fortsatt utan redovisning på bloggen. Inför den senaste träffen var "allt" klart utom manschetter, fåll och knapphål och knappar.
Visst låter det som något som man skulle kunna svänga till på en dag?

Vi började med att "svänga till" manschetterna.
Och då uppenbarade sig det som jag befarat:

Ärmarna är för korta. Det här är ingen längd som är godkänd. Jo, jag håller ut den, men såå mycket för kort mot armen ska den inte vara.
Tankearbete tillstötte: hur mycket ska ärmen förlängas med? En ganska enkel sak att klura ut.
Jag är mallig att jag också då tänkte på att lägga på 4 cm: 2 för de sömsmåner som extrabiten ska ha och 2 för de sömsmåner som helt plötsligt behövs i "gamla" ärmtyget som ju skulle klippas upp.

Nästa tankearbete handlade om VAR på ärmen ska snittet läggas?
Det lades så att förlängningen hamnade över armbågen så att sömmarna inte skulle behöva belastas extra för armböjning.

Snitsigt va?

Och så blev det bra! Nästan lite föör bra, men hellre det.

Projekt knapphål var nästa kapitel. Först krånglade liksidigheten på sicksacksömmarna. Jag visste att det fanns ett sätt att korrigera det, men mindes inte hur och tänkte att bruksanvisningen låg hemma.
Så glad när jag upptäckte att den visst fanns med i slöjdpåsen.
Efter några provkörningar var jag nöjd och skulle börja sy på skjortan.

I mönstret finns en knappslå med som vi inte använt då vi sytt dold knäppning. Men nu tog vi den mönsterdelen och nålade fast i knapphålssidan och provade att röra oss i skjortan med denna knäppning/nålning för att se att hålen var placerade där de skulle. Det var de. Så då fick vi nåla ut oss igen.

Jag mätte först fel på ett obegripligt sätt. Mina knappar som är 11 mm i diameter mättes på något sätt till 7 mm.
Så första hålet blev för litet. Men det är ju "bara" att sprätta sig lite grand. Och mäta om resten.
Vilken lycka att jag inte sydde allihop innan jag provade!

Och sen är det ju bara att sy i alla knapparna.
Vis av erfarenhet med koftknappar sydde jag i överst och underst och på mitten och på mitten av de som är kvar tills alla knappar är på plats.

Alla knappar?

Nej, inte den allra allra översta. Kragknappen.
Och när man ser det här förstår man att tänket inte riktigt hade den erfarenhet som det behövde.
Så nu måste jag sprätta nio (tio?) knappar i frontknäppningen; sy i kragknappen, och sy tillbaka alla knapparna i knappslån igen.
Gôrkul eller nåt ...

Sen är det bara manschettknapparna och fållen kvar! (Och där tänker jag vara så pragmatisk att jag bara sätter en snedslå. Fållen böljar snyggt i höjdled, vilket betyder att på somliga ställen blir det för mycket och på andra ställen för lite tyg när man viker fållen två varv.)

Det finns en viss möjlighet att den faktiskt kan bli klar. Men det har tagit tid.
Frågan är om nästa skjorta går i ett huj, eller om den tar precis lika lång tid.